Häcken – Blåvitt med Josefine

Med varsin falafel från restaurang Alsham i handen beger vi oss mot folkmassorna utanför Bravida arena. Det går att ta på den härliga stämningen, det är blå himmel och solen skiner över Hisingen.

– Även om närheten till Bravida arena såklart är en faktor, är det inte enda anledningen till att jag går på fotboll. Jag tycker att det är en trevlig sysselsättning och ofta bjuder Häcken på kul fotboll. Dessutom är jag gammal fotbollsspelare själv och just nu aktiv korpspelare, så intresset för fotboll finns sen gammalt.

Josefine förklarar att hennes starkaste position är yttermittfält, men att hon spelar lite överallt.

– Det är väl sådär uppstyrt i vårt lag, haha! säger hon samtidigt som arenavärdarna visiterar oss innan vi kliver in på arenan.

De glada hejarklacksramsorna dånar mellan grannskapet, vidare förbi Rambeget och svartgula flaggor breder ut sig på hemmaklackens läktare. På övriga platser sitter både IFK- och Häcken-fans blandat.

Spelarna ställer upp och gör sig redo för matchstart. Visselpipan tjuter och jag frågar Josefine varför kärleken till BK Häcken är så stor.

–När Emil (min sambo) och jag flyttade till Göteborg hade vi utsikt över Häckens träningsplan. Då vare sig han eller jag hade någon förkärlek till något allsvenskt lag tyckte han det var en god idé att bli Hisingen-patrioter 4 real. Matcherna kostar en hunka, kaffe och bulle för en tjuga. God stämning och bra fotboll. I was hooked.

– Emil har gjort sitt bästa för att få mig att bli intresserad av Valencia också. Vi har övat på laguppställningen, jag har fått en spelartröja och till och med varit nere på Mestalla och sett en match, vilket ar en häftig upplevelse. Det hjälpte. En stund.

Vi abryts av ett vrål och Häckens signaturmelodi dånar i högtalarna. Häcken tar ledningen med 1–0 och jag kan inte låta bli att sjunga i kör med Josefine och resten av supportrarna.

När domaren blåser av för halvlek leder Häcken med 3–0 och det luktar seger. Josefine kikar bort mot solen och pekar på ett av höghusen som sticker upp bakom arenan.

– I det huset där bor vi, det är precis så att man inte ser balkongen här ifrån. En kväll när jag skulle iväg hann jag inte gå på matchen så jag tänkte att jag kunde se inledningen av matchen på CMORE. Men CMORE strulade, så då ställde jag mig i fönstret, kisade och såg en stund på den bortersta skärmen man kan skymta från vår balkong.

Andra halvlek drar igång med en Häckenspelare utvisad. Detta spelar mindre roll då Häcken i slutminutrarna av matchen petar in det fjärde och sista målet.

– Hah! I morgon blir det kul att driva med min IFK:are till kollega. Det känns lite gott i magen med en storvinst mot Blåvitt efter sex år, då kan unna sig att vara lite kaxig på den fronten.